Detta arbeta har utförts för att undersöka hur höstplantering av tÀckrotsodlad gran (Picea abies) och tall (Pinus sylvestris) överlever och utvecklas jÀmfört med vÄrplanterad. Detta i ett led för att se om man kan utöka planteringssÀsongen för att fÄ en jÀmnare arbetsbelastning över sÀsongen bÄde i plantskolorna och ute i fÀlt. Man har undersökt hur en planteringstidpunkt pÄ sensommaren och hösten pÄverkar granplantors överlevnad jÀmfört med plantering pÄ vÄren. Studien Àr utförd som en survey studie i södra Sverige pÄ tÀckrotsplantor av gran som planterats pÄ medelboniteter 2007-2009 och inventerats 2010. Höst och vÄrplanterade granplantor Àr jÀmförda parvis med samma planttyp, Älder, proveniens och geografiskt omrÄde.

GrönkÄl Àr en gröda med mÄnga fördelar bÄde för den som odlar men framförallt för den som konsumerar grödan. Den har ett rikt innehÄll av hÀlsobefrÀmjande Àmnen sÄ som fibrer, mineraler, vitaminer och glykosinolater m.m. DÄ den för med sig ett oerhört stort hÀlsomervÀrde borde fÀrsk svensk grönkÄl finnas tillgÀnglig i handeln mer Àn bara till jul, vilket idag Àr den huvudsakliga tidpunkten dÄ det odlas och sÀljs fÀrsk grönkÄl. Genom att titta nÀrmare pÄ hur grönkÄlen fungerar, vad den innehÄller och hur dessa Àmnen förÀndras med olika planteringstidpunkter och skördetillfÀllen skulle detta kunna ge bra indikation pÄ huruvida vi faktiskt kan odla grönkÄl under en mer utdragen period dÀr man kan tidigarelÀgga bÄde plantering och skörd. I denna studie har det gjorts ingÄende analyser pÄ glykosinolater, karotenoider och vitamin C. Resultat frÄn analysen av glykosinolater visar att mÀngden ökar ju Àldre plantan blir.

I detta arbete studeras förskollÀrares och lÀrare i grundskolans tidigare Ärs syn pÄ lÀs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan. Syftet med detta arbete Àr att lyfta fram förskollÀrares och lÀrare i grundskolans tidigare Ärs syn pÄ lÀs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur ser tvÄ förskollÀrare pÄ lÀs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan? Hur beskriver de lÀs- och skrivaktiviteternas roll? Hur ser tvÄ lÀrare i grundskolans tidigare Är pÄ lÀs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan? Jag har intervjuat tvÄ förskollÀrare och tvÄ lÀrare i grundskolans tidigare Är samt gjort tvÄ observationer pÄ samlingar i förskolan. Resultatet av undersökningen blev följande, förskollÀrare och lÀrare i grundskolans tidigare har olika syn pÄ lÀs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan.

Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagogen i förskola och grundskolans tidigare Är resonerar om genus. I arbetet undersöktes det om vad pedagogen vet om genus och om tidigare utbildning spelar roll i arbetet om genus. Det har Àven undersökts om pedagogernas olika könsroller pÄverkar verksamheten i förskolan och grundskolans tidigare Är. Studien Àr gjord genom en kvalitativ undersökningsmetod dÀr tio olika pedagoger har intervjuats och observerats. Intervjuerna Àr gjorda med semistrukturerad inriktning och allt material har analyserats och bearbetats.

Arbetets didaktiska upplÀgg utgÄr frÄn ett barnprogram som underlag i undervisningen i grundskolans tidigare Är. Undervisningen ska hÄlla hög pedagogisk standard och uppfylla de lÀromÄl som finns angivna i lÀroplanen. Tidigare forskning om populÀr kultur och lÀrande har bearbetats för att i analysavsnittet visa konkreta metoder för att uppfylla lÀromÄl genom att analysera ett populÀr kulturellt barnprogram..

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur lÀrare i de tidigare skolÄren, i Ärskurs 3,undervisar i geografi. Den nationella utvÀrderingen frÄn 2003 visade, enligt Lundahl m.fl. (2003), att det finns vissa brister i grundskolans geografiundervisning. Sju stycken Ärskurs 3-lÀrare frÄn tvÄ olika kommuner intervjuades och i arbetet delges deras - undervisningsmetoder i NO/SO mer specifikt geografin, - anvÀndning av lÀromedel i NO/SO, specifikt geografiundervisningen och - attityd gentemot geografi som undervisningsÀmne. Resultatet visar att undervisningen i de tidigare Äldrarna Àr mer traditionsbunden Àn inriktad mot reflekterande arbete av kursmÄlen i geografiundervisningen. DÀrav lades arbetets fokus pÄ hur man bÀttre och mer effektivt kan jobba i de tidigare Äldrarna för att fÄ bÀsta möjliga kunskapsutveckling..

Denna studie har som syfte att undersöka hur man skapar ett meningsfullt sammanhang i svenska som andrasprÄksundervisningen av nyanlÀnda elever genom att koppla undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. För att undersöka det formulerades följande frÄgestÀllningar:PÄ vilket sÀtt kopplas undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter?Vilka förutsÀttningar fÄr eleverna att anvÀnda sina tidigare kunskaper och erfarenheter i det sprÄkutvecklande arbetet?Hur förhÄller sig lÀraren till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter och vilken betydelse för elevernas sprÄkutveckling tillskrivs dessa av lÀrarna?Detta undersöktes genom observationer av lektioner och intervjuer med lÀrare. Resultatet visade att man under lektionerna kopplade sprÄkundervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter till viss del, och dÄ frÀmst till tidigare lektionsmoment med undervisande lÀrare, men Àven till erfarenheter frÄn elevernas tid i svensk skola och till viss del erfarenheter i andra miljöer. Resultatet visade vidare att det finns potential och utrymme för att dessa kopplingar kan bli starkare, framför allt kopplingarna till elevernas kulturella, etniska och sprÄkliga bakgrund.

VÄr studie belyser pedagoger i Specialskolans tidigare Äldrar och i förskolan för döva barn och fokuserar pÄ pedagogernas syn pÄ döva barns lÀs- och skrivutveckling. Vi har en teoretisk del dÀr tidigare forskning behandlas och fokus i teoridelen ligger pÄ vad den tidigare forskningen sÀger om döva barns lÀs- och skrivutveckling. VÄr studie Àr kvalitativ och det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med fyra pedagoger som arbetar i Specialskolan och i förskola för döva.VÄrt resultat visar att pedagogerna delar ett synsÀtt som stÀmmer mycket vÀl överens med vad vi funnit i den tidigare forskningen pÄ de allra flesta punkter. Döva barns lÀs- och skrivutveckling gynnas om pedagoger möter dem utifrÄn ett visuellt perspektiv och utifrÄn deras tidigare erfarenheter och intressen Àr nÄgot som betonas av de flesta av vÄra intervjuade pedagoger. Hemmiljön och de döva barnens förÀldrar framkommer ocksÄ som en mycket viktig del i utvecklandet av de döva barnens teckensprÄk enligt pedagogerna i vÄr studie..

Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ nÄgra förestÀllningar kring fysikundervisningens roll i grundskolans tidigare Är. Undersökningen har bestÄtt av en intervjustudie dÀr tre tidigarelÀrare och tre senarelÀrare deltagit. Intervjuerna har dessutom kompletterats med en studie av kursplanens mÄl i fysik för det femte och niondeskolÄret samt en lÀrobok för de tidigare Ären och en lÀrobok för de senare Ären. LÀrarna har fÄtt delge sina tankar och tolkningar kring/av mÄlen för det femte skolÄret och utifrÄn detta har de didaktiska frÄgorna varför, vad och hur fÄtt svar. Dessa svar har sedan fÄtt tjÀna som grunden i tolkandet av fysikens roll i de tidigare skolÄren.

Examensarbetet undersöker barn och lÀrares syn pÄ skolformsbytet frÄn ?I Ur och Skur?-förskola/skola till kommunal skola. Resultaten grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med 10 barn i tvÄ Äldersgrupper, tidigare ?I Ur och Skur?-pedagoger samt nuvarande lÀrare i den kommunala skolan. Undersökningen bestÄr av reflektioner frÄn barn och vuxna vad gÀller skillnader mellan tidigare utomhusbarn och barn i den kommunala skolan bland annat i frÄga om kunskaper, koncentrationsförmÄga och instÀllningar till utomhusvistelse.

Detta examensarbete handlar om fördomar i förskolan samt grundskolans tidigare skolÄr. HuvudfrÄgan i arbetet innefattar hur barn visar sina fördomar i förskolan och grundskolans tidigare skolÄr..

Gullberg, Jessica. & Mejborn, Susanne. (2006). Specialpedagogiska insatser för barn med koncentrationssvÄrigheter i förskolan och skolans tidigare Är. (Special pedagogical efforts for children with difficulties in concentration in preschool and the earlier years of education).

Det hĂ€r arbetet handlar om vad elever vill lĂ€ra sig mer om i ett naturvetenskapligt och teknologiskt innehĂ„ll i grundskolans tidigare Ă„r. Min studie Ă€r en del utav ROSE-projektet (The Relevance of Science Education) och mina resultat visar att eleverna i hög utstrĂ€ckning Ă€r intresserade utav naturvetenskap och teknik, precis som 15-Ă„ringar i tidigare ROSE-undersökningar visat sig vara. Även om mĂ„nga intressen mellan Ă„ldersgrupperna visade sig vara gemensamma sĂ„ Ă€r eleverna i grundskolans tidigare Ă„r mer intresserade av rena faktakunskaper Ă€n av större samhĂ€lleliga frĂ„gor. Dessa resultat indikerar att tidigare diskussioner som handlar om elevers sjunkande intresse för naturvetenskap och teknik Ă€r för allmĂ€nna i betydelsen att de inte tar tillrĂ€cklig hĂ€nsyn till innehĂ„ll, Ă„lder och riktar för lite uppmĂ€rksamhet till eleverna i dessa sammanhang. Resultaten har implikationer för dem som Ă€r ansvariga för styrdokument, lĂ€romedel, fortbildning och lĂ€rarutbildning.

Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ hur man i grundskolans tidigare Är arbetar med bild och bildsprÄk samt anvÀndningen av bilderböcker i samband med lÀs- och skrivinlÀrning. UtifrÄn syftets frÄgestÀllningar har jag via kvalitativa intervjuer med grundskolelÀrare tidigare Är samt granskning av litteratur försökt skapa mig en uppfattning av hur man som lÀrare i grundskolans tidigare Är arbetar med bild bland elever. Vilken uppfattning har lÀrare om bild som Àmne i skolan? Behövs bildundervisning i grundskolans tidigare Är? Vad fyller bildsprÄket för syfte betrÀffande lÀs- och skrivinlÀrning hos eleverna? Genom tidigare forskning sammanstÀlld av författare samt forskare har jag undersökt hur bilderboken skulle kunna komma att anvÀndas med hjÀlp av dess bildsprÄk samt visuella utformning inom skolans verksamhet. Via respondenterna kan jag urskilja en negativ syn pÄ bild som Àmne samt en antydan till en viss Àngslan i att undervisa i bild.

VÄrt syfte Àr att undersöka vilken syn pÄ arbete med lÀrstilar pedagoger har pÄ grundskolans tidigare Är jÀmfört med pedagoger pÄ grundskolans senare Är och hur de praktiserar detta i sin undervisning i jÀmförelse med varandra. Finns det nÄgra likheter och skillnader mellan de tvÄ Äldersinriktningarna? Detta med utgÄngspunkt i vad pedagoger som utger sig för att arbeta med lÀrstilar sÀger i vÄra kvalitativa intervjuer. I vÄr empiriska undersökning har vi anvÀnt oss av en inledande enkÀtundersökning för att finna lÀmpliga informanter som utger sig för att arbeta med lÀrstilar. DÀrefter har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Resultaten av empirin visar pÄ bÄde likheter och skillnader mellan grundskolans tidigare Är och grundskolans senare Är.